I veckan har vi gett bort vårt skötbord till våra vänner som just fått en ny liten bebis. Vi använder knappt skötbordet längre eftersom Lillan är så pass stor att vi oftast byter blöja på henne ståendes. De gånger som vi behöver ha henne liggandes kan vi lika gärna lägga henne på vår säng med en handduk.
Men vi behöver fortfarande någonstans att ha blöjor och annat tillgängligt så jag funderade på lite lösningar. Eftersom det är något som förhoppningsvis inte ska användas efter nästa sommar har jag gjort min lösning ganska slarvigt och snabb. Den sitter också bakom vår sovrumsdörr så den syns inte.
Jag skissade upp hur jag ville ha den. Jag behöver två olika blöjfack eftersom vi har ”dag”-blöjor och ”nattblöjor”. Jag ville också ha plats för våtservetter, slava och bajspåsar. Sedan behövde jag någonstans att ha mina skötbordsöverdrag som nu får fungera som underlag.
Mina mått är baserade på de ikealådor som vi använde för att förvara blöjorna i när vi hade skötbordet, men jag kortade längden på den för blöjorna så att att halvt paket precis skulle få plats.
Jag ville ha ett stadigt tyg och jag hittade det här vävda bomullstyget i mina lådor. Det är mina föräldrars gamla gardiner men jag vet tyvärr inte så mycket mer om det.
Själva baksidan av förvaringen och bottnen i facken består av två lager av det vävda tyget och av en bit vaxduk för att stabilisera lite. Sidorna på facken är en enkel bit tyg. Jag har sytt en enkel raksöm för att fästa facken på baksidan. Jag har sedan slagit i två öljetter så att jag kan hänga upp den smidigt. Jag hade velat ha några krokar till handdukarna men det går än så länge bra att använda skruvarna som håller upp allt.
Som vanligt satt jag sent och sydde och jag mätte inget när jag satte ihop den så jag startade lite för långt upp med mina blöjfack och det översta facket blev snett. Det syns inte när man har saker i så det stör mig inte så mycket, den är ju som sagt temporär ändå. Men för den som vill göra en som syns: mät ut vart delarna ska vara innan du syr.
Facken blev lite djupare än vad som är optimalt vilket gör att dom hänger ut lite när blöjorna är i, blöjorna sitter kvar men det ser mindre bra ut. Å andra sidan når Lilla att hämta sina dagblöjor själv så det blev praktiskt ändå.
Mellan har varit galen i Paw Patrol de senaste två åren nu och det verkar inte gå över så när jag frågade vad han ville att jag skulle sy till honom så var svaret Paw Patrol. Ja har letat efter tyg och paneler och har flera gånger nästan klickat hem några men har alltid stoppat av en och annan anledning. Men när jag var på Sy och hantverksmässan här om veckan hittade jag panelerna igen på plats så då passade jag på att plocka upp två olika. Men som synd är hade ingen av dom ”Rocky” som är Mellans favorit men det är ju bättre än inget. Jag köpte panelerna från symaskinsexperten här och här.
Jag ska erkänna att jag blivit näst intill manisk i min nya hobby. Jag sitter och syr nästan varje kväll när barnen lagt sig och Maken börjar undra vart jag tagit vägen, men det är bara så roligt att se plaggen ta form och att kunna göra dom som man själv vill! Men eftersom jag känner mig ensam nere i mitt kontor i källaren har jag flyttat upp symaskinen och lite sysaker till vardagsrummet så att jag känner att jag får sällskap (nu ska jag bara komma på ett sätt att gömma grejerna så att Maken inte stör sig på dom så mycket). Att sy i soffan är inte så ergonomiskt vilket ryggen kan intyga men vad gör man inte för sällskapet, plus att jag faktiskt lyckats sy lite när barnen har tv-tid.
Eftersom jag hade börjat sy en Raglan Hoodie från Made by Runi för en sew-a-long tidigare i veckan och verkligen gillade mönstret så valde jag att göra en till fast med krage den här gången. Jag använde panelen till bröstet och valde lite färger från Marshall för att liva upp tröjan lite (den grå färgen kändes lite dyster för mig).
Jag tycker verkligen att det här är det lättaste och roligaste mönstret hittills. Jag sydde ihop hela på en kväll. Jag vet inte om det är mönstret i sig eller om det är att jag börjar bli bättre men det kändes så roligt att hinna bli klar innan läggdags. Det kan också vara att inget behövde kantas och det är ju det som tar mest tid för mig.
När jag sydde kragen tyckte jag att den kändes lite hög och misstänkte att den skulle bli för bulkig men det fungerar jättebra, men jag tror att jag kommer att korta ner den lite nästa gång jag gör mönstret om jag gör till barn. Mellan brukar ha storlek 116 så jag sydde en 116 helt utan anpassningar och den sitter perfekt på honom.
När jag gjorde kragen i det röda och gula tyget fick jag en vision av senap och ketchup och kan inte sluta tänka på det ens när den är klar. Men jag tycker verkligen att färgerna blev fina tillsammans.
Mellan blev överlycklig på morgonen när han fick tröjan. Han sprang genast och hämtade sin brandmanshjälm (nån gång ska jag ta av prislappen) och leka brandman/brandmanshund hela morgonen. ** 2/10 nu har han använt tröjan varje vecka sen den blev klar och den håller ihop fint- men de gula armmuddarna har för evigt blivit lite grå efter alla lerbad och lekar. Så nästa gång kan det vara bra att välja en mörkare färg till armmuddar.
När jag ändå hade katt-tyget framme passade jag på att göra en kjol till stora också. Hon har velat ha en lite lättare kjol som hon kan snurra i (glasskjolen blev lite tung och resåren runt midjan sitter inte så bra) så jag testade att göra en av modellerna i Made by Runis Everyday Skirt. Jag använde halvcirkelkjolen och jag gjorde den så snabb och enkel som jag kunde, det började bli väldigt sent på kvällen. Tyvärr gör jag alltid en massa dumma misstag när jag är trött och den här gången satte jag på midjemudden åt fel håll, men det syns ju som tur oftast inte då den kommer att döljas under en tröja. Jag valde att inte fålla underkanten alls pga lathet och för att få ett så lätt fall som möjligt. Eftersom jag skar ut tyget med min rullkniv var fållen väldigt rak och snygg. Jag kommer kanske att gå tillbaka och försöka mig på en rullfåll men jag ser inget behov av en sydd fåll . nuläget eftersom tyget ändå inte kommer gå upp.
Jag sydde en storlek 128 och jag tycker den passar jättebra på Stora, hon vill s klart ha den alldeles för längt ner men den glider inte runt och sitter bra på hennes höfter och på midjan.
När jag försökte fota Stora med kjolen på ville de andra vara med. Det var så härligt att ha dom alla tre poserande och grimaserandes. Mina små trollungar❤️
Jag brukar klippa ut och tejpa ihop mina mönster när barnen fortfarande är vakna eftersom det inte är lika mycket av mina saker som behöver vara frame då. Mellan och Lilla tycker det är jättespännande när jag klipper av kanterna på pdf-mönstren så de brukar vara med och titta på. De senaste två tre gångerna har de till och med hjälp mig med skräpet. De står snällt (!) och väntar och tar sedan varannan skräpremsa och slänger i papperskorgen. Dom är bara för söta! Och varje gång de tar en bit säger dom ”min tur”. Jag höll på att garva ihjäl mig första gången. Jag älskar sådana här stunder; jag både får hjälpsam hjälp, de är med mig och att de är så snälla med varandra.
I alla fall så är dagens kreation en T-shirt till Lilla. Eftersom hon är den kladdigaste ätaren av dom alla behöver vi byta tröja på henne flera gånger om dan när hon är som värst (haklappar drar om av) så lite extra toppar behövs alltid till henne. Som vanligt har jag använt ett Made by Runi-mönster och nu är det T-shirt som jag testat.
Tyget har jag sett flera gånger runt i faceboo-grupperna och jag har suttit på Tyg Favoriters hemsida flera gånger och funderat på att klicka hem lite, speciellt den ljusblå, men har avvaktat. Men när jag var på mässan fanns dom där så jag kunde bara inte låta bli! Jag köpte faktiskt både den här och den ljusblå som är french terry. Designen är från Pink Poo och det är precis min typ av fånighet- bara älskar dom! Jag är så sugen på Brains-tyget till en kompis men vi får se om/när det blir av.
Mönstret var väldigt lätt och eftersom bandkantaren redan var laddad med lila mudd gick den riktigt snabbt att göra också. Jag tyckte om modellen även om den inte hade behövt vara längre där bak på en så liten men den sitter riktigt bra på henne. MEN jag tyckte att halsringningen blev lite för tajt. Den går på men det är med lite våld man behöver ta av och på den så jag måste fundera på hur jag kan vidga den lite utan att behöva sprätta upp hela kantningen.
Lilla älskade den och beundrade och mjauade åt katterna en bar stund framför spegeln. Hon är inne i en djurperiod just nu där hundar, katter och grisar är poppis eftersom hon kan härma deras ljud och att vi har en del gosedjur hemma. Hundar är fortfarande bäst men katter är på en nära andraplats.
Jag har velat testa Made by Runi’s mönster Every day Tank Top ett tag. Mest för att jag själv söker linnen som jag är bekväma med men också för att Stora börjar tyckte att det är häftigt med linnen (Jag köpte paketet med både vuxen och barnmönstret så att jag har). Så logiskt nog har jag gjort två linne till Lilla (jag vet, jag vet men det bara blev så).
Jag hittade en stuvbit på Myrins tidigare i månaden och visste att Stora skulle gilla det. Det är lite lättare än vanlig bomullsjersey så jag skulle gissa på att det är någon viscos men är inte säker.
Jag började med att skära ut bitarna till Lillas linne och fortsatte sedan med stora. Men då upptäckte jag att jag glömt byta mönsterpapper och därför klippt ut ett till framstycke i storlek 98. Och tyget räckte inte till ett helt nytt framstycke och bakstycke i storlek 128. Men jag gjorde då så att jag klippte ut ett framstycke och skar ut en rektangel av stuvbiten som blev kvar. Jag tänker att jag senare sa sy ihop den med exempelvis en svart bit så att bakstycket blir tvåfärgat.
I alla fall så har jag nu ett helt linne till Lilla och två halva till Stora och Lilla. Jag gjorde klart det linne som jag hade alla delarna till och jag testade min nya bandkantare från Erikas syskrin som kom här om dagen. Efter mycket fiddlande lyckades jag få till det riktigt bra och OBOY vad det gick undan då! Nu är jag nästan rädd att behöva ta av den så att jag kan sy de andra sömmarna. Jag borde definitivt ha två maskinen, en med bandkantaren redo och en för vanliga stygn… undrar hur jag kan försvara det ekonomiskt *hehe*. Jag använde en färdigklippt lila muddväv som jag köpte tillsammans med bandkantaren så att jag slapp pyssla med att skapa remsor den här gången.
halsringningen färdig och ärmarna också men inte ihopsydda än.
På det första linne valde jag att använda alternativet med brottarryggen eftersom jag själv tycker att dom är bekväma, men sen tänker jag att de borde förhindra axelbanden från att falla ner vid lek och hopp för barnen.
Jag sydde den i storlek 98 utan förändringar och (Lilla har 92/98 men är på den bredare sidan av spektrat) den passade perfekt.
Dagen efter började men jag att försöka rädda de bitar som var kvar och hittade en svart bomullsviscose som var kvar efter min klänning så jag skapade lite nya bitar genom att sy ihop stuvarna och skar sedan ut ett nytt bakstycke.
Nästa projekt borde bli Storas linne men jag ska erkänna att jag är lite trött på det här tyget just nu, fint men fladdrigt, så jag kommer nog att ta en paus och återkomma till det sen.
Nu har flickorna fått ganska mycket så jag tänkte att det var dags för Mellan att få något. På önskelistan stod så klart grönt och eftersom jag inte hade något vettigt jersey-tyg så valde jag att använda meshtyget (som är stretchig) som jag använde till foder till sjöjungfrustjärten och tänkte att det kunde bli ett par härliga och svala shorts (Made by Runis Every day Cozy Pants) åt Mellan.
Jag satte igång och allt gick som smort. Eftersom jag hade en stuvbit kvar fick jag skära ut alla fyra bitarna till benen separat när jag vanligtvis gör det på vikt tyg men det var så pass så bitar så det tog inte så mycket länge tid.
MEN när jag väl sytt ihop benen och vände dom för att beskåda mitt verk insåg jag att det blivit väldigt fel. Jag har tydligen klippt ut två högerben och sytt ihop dom. Så det finns en ficka fram och en bak. Snacka om frustrerande!
Eftersom jag inte har tillräckligt mycket tyg kvar för att klippa ut ett helt nytt vänsterben är det bara att skrota shortsen och använda det till nåt mindre nån gång.
Nu har min hög av mönster börjat bli väldigt stor och lätt sagt oregerlig och jag har börjat fundera på hur jag vill förvara dem på bästa sätt. Eftersom jag gärna vill para ihop det utskrivna mönster och de olika storlekarna som jag målat av tillsammans bestämde jag mig för en mapp.
Jag samlar ett mönster i en mapp och lägger de olika storlekarna och det utskriva pdf-mönstret i olika plastfickor så att jag lätt kan hitta rätt storlek. Själva mappen märker jag med skapare, mönsternamn och vilka storlekar som finns i mönstret. Min tanke är att jag har olika färger på mappar för olika skapare. Mina Made by Runi är gul och Blå är diverse gratismönster och det är så långt jag har kommit i mitt mönstersamlande. Jag har också skrivit ut bilden på vad som finns i varje mönster så att jag snabbt kan se de olika alternativen som finns i mönstret. När jag skrivit ut sidan är det lite för stort för min smak så jag har klippt av en cm på alla sidor.
Med de första mönstren jag köpte från Made by Runi försökte jag att rita av alla relevanta storlekar, dvs för mig, Stora, Mellan och Lilla. Men det blev snabbt väldigt tråkigt och gjorde att jag inte hann sy så nu tar jag en storlek när jag behöver så mappen sakta men säkert fylls.
Jag har också funderat på hur jag ritar av mina mönster. De senaste gångerna jag skurit ut mina mönster har jag glömt att lägga till rätt sömnsmån. Så nu testar jag att rita av mönstren utan sömnsmån men att jag rödmarkerar sidor som ska sys samman och därför behöver sömnsmån och jag har markerat med grön där jag antingen kan kanta eller fålla så att jag tänker på att lägga till rätt sömnsmån där.
** 3/10 Tanken var god och jag kommer ihåg bättre men jag tycker att det blir lite inkonsekventa sömnsmåner när jag lägger till dom när jag skär ut så nu testar jag att lägga till sömnsmån när jag ritar av.
Eftersom klänningen till bröllopet aldrig blev av har jag varit väldigt sugen på att sy en klänning till mig själv. Jag måste ju börja våga om jag någonsin ska få sytt alla plagg jag egentligen vill ha.
Eftersom jag har Summerdress-mönstret från Made by Runi skulle det så klart bli en sådan och jag bestämde mig för en halvcirkelkjol. För någon vecka sen var jag på Myrins i Partille och hittade lite stuvbitar som jag blev väldigt förtjust i, speciellt det här svartvita grafiskt mönstret. Tyvärr upptäckte jag när jag skulle skära ut bitarna att tyget inte räckte till och jag blev så besviken, det räckte inte till en hel kjol. Och eftersom jag redan börjar skära blev det att sätta sig att fundera. Tyget var lite fladdrigare än vanlig bomullsjersey så jag misstänker att det är en bomullsviscose. Jag har svart bomullsviscose hemma också men inte tillräckligt för en hel kjol. Eftersom jag verkligen ville ha mönstret på kjolen och inte bara på klänningslivet bestämde jag mig för att göra en tvådelad kjol och ett tvådelat liv som jag sedan satte ihop motsatt för att göra den lite mer intressant.
Jag velade fram och tillbaka med vilken del jag ville ha var men till slut bestämde jag mig för att jag ville ha så mycket av mönstret synligt som möjligt så jag satte den mönstrade kjolen fram. För att ge lite extra stabilitet i livet så är det svarta tyget vanlig bomullsjersey på framstycket. Men eftersom jag hela tiden velat kring hur jag ville ha det hade jag inte full koll när jag väl började sy så när jag gjorde kantningen av halsringningen började jag mitt fram istället för mitt bak så den fulast sömmen blev så klart på det synligaste stället! Så irriterande. Jag ska försöka dölja det på något sätt snart men jag vet inte riktigt hur än. Jag frågade om råd i Runi-gruppen och fick bra tips som; knapp, brosch sprund osv. Men jag tycker verkligen om den mönstrade kanten mot det svarta tyget.
Jag gjorde den i storlek 44 eftersom det var det som stämde bäst med storlekstabellen. Men jag tyckte att livet blev lite för brett så jag tog in den en cm på varje sida. Livet är längd 2 av 4 och kjolen är längd 4 av 4. Jag valde också den djupaste ringningen.
Klänningen är helt underbart skön och kjolen är så härlig och jag vill snurra den hela tiden, jag förstår verkligen barnens förkärlek för sådana kjolar. Men jag hade velat ha livet lite stadigare och kanske lite längre ner för att framhäva den smalaste delen av mig så det blir något att tänka på till nästa gång. Eller kanske lägga till ett band under brösten för att framhäva midjan lite mer.
Så här kommer en lång och jobbig historia. Inför våra vänners bröllop här i Sverige bestämde jag mig för att testa att göra en klänning till mig själv. Jag köpte mer av samma tyg som Stora fick på sin långklänning för att vi skulle matcha och sedan köpte jag Made by Runis Summer dress (vuxen och barn). Man kan så klart köpa bar en variant men jag tänkte göra lite fler klänningar till barnen eftersom Storas klänning blev så bra. Tyvärr eftersom att det varit lite mycket i veckan med besök, svensexor och annat har jag inte hunnit sy nåt så jag påbörjade projektet klänning till bröllopet kvällen innan. Jag lyckades skriva ut mönstret och tvätt tyget men inget mer. Så jag gick upp extra tidigt på morgonen och började klippa till sidorna och tejpa ihop mönstret. Jag målade av min storlek och kände mig väldigt nöjd att jag hann med allt innan frukost (bröllopet var kl 15). Vi käkade och sedan satte jag igång igen. Precis när jag skulle börja skära i tyget fick jag ett sms från bruden som frågade om jag kunde ha tärnklänningen på den här bröllopet också (vi trodde inte att det skulle vara tärnor och marskalker på det svenska bröllopet). Så jag gav upp min klänning och slängde istället tärnklänningen i tvätten och på snabbtorkning.
När det var gjort kände jag mig lite snuvad på sytid och var fortfarande sugen på att sy så jag bestämde mig för att göra en klänning till Lilla istället i tyget så att hon och Stora skulle matcha. Sagt och gjort skrev jag ut barnvarianten istället och klippte och klistrade. Jag klippte ut ut tyget och eftersom jag var stressad men på bra humör gick allt så klart inte som det skulle. Jag hade bestämt mig för att fålla ärmhålet istället för att kanta men glömde att lägga på sömnsmån när jag klippte ut, jag in insåg det så klart precis efter klippningen.
Jag valde att inte ta med fickor pga tidspressen som fanns från början och jag försvarar att jag bröt mitt löfte till mig själv (att alltid sy fickor i mina plagg) med att en 2åring inte behöver fickor. Jag har nu reviderat mitt löfte till att alla vuxenkläder ska ha fickor och att barnen kan det bli lite till och från med.
Sedan börjar jag sy ihop och trots att jag lyckats uppehålla barnen med annat ett tag och jag har schasat bort Lilla ett par gånger från maskinen gjorde hon ett blixtsnabbt instick och lyckades få in sitt finger under nålen! Vi båda fick panik och Maken kommer springandes för att hjälpa till. Jag fick bryta bort pressarfoten och tillslut fick vi bort nålen. Den hade gått igenom fingret men på sidan så den träffade inget ben. Hon var så klart ledsen och skärrad och likaså var jag så vi satt och kramades och grät tillsammans en stund i soffan. Jag mådde verkligen så dåligt, jag hade ingen aningen om hur vi skulle få loss henne precis när det hände- det var så läskigt. Sedan fick hon lite alvedon som smärtstillande, vällning och vi la henne att sova sin tupplur. När hon vaknade var hon öm men glad. Hon visade alla på bröllopet sitt plåster men verkade inte bry sig mer än så. Dagen efter drog hon av plåstret och verkade inte bry sig om fingret längre. Men jag blev i alla fall så chockad att jag bestämde mig för at ge upp klänningen och det var ändå dags att börja göra sig i ordning inför bröllopet.
Så jag fortsatte dagen efter när barnen var på lekplatsen för säkerhets skull. Jag bröt av två tvillingnålar och jag fick inte kjolfållen att bli bra, jag tappade riktningen lite så att allt tyg inte lyckades fästa så jag fick gå tillbaka med en sicksack på flera ställen. Det kändes som om allt som kudne gå fel gjorde det och jag led verkligen av att behöva sy klart klänningen. Den sicksackade fållen gjorde kanten lite vågigare men det blev bara sött, men det stör mig att det är olika typer av stygn där, men det lär väl ingen annan än jag tänka på.
Eftersom jag glömde sömnsmånen runt armarna blev armhålen ganska stora och djupa. Hon kan fortfarande ha klänningen men jag tycker den ser lite för urringad ut där. Det blev också svårt att få plats med halsringningens kantning och ärmhålets fåll. Jag har nog aldrig varit s glad som när jag äntligen kunde anse den som klar och bara låta den vara!
Lilla blev dock jätteglad även om jag inte är så nöjd. Hon tyckte den snurrade, vickade och gick runt och sa ”dasa, dasa” (vilket betyder dansa) hela tiden.
Stora och Lilla är så fina i sina matchande klänningar. Här är dom i Nordstan och dansar på väg till en affär.
Min mamma har en jättefin lavendelrabatt (jag planerar för en egen så småningom) så förra året fick jag henne att lova mig lavendelpåsar. Nu hade hon tagit in lavendel och hon hade köpt tyg men inte hunnit göra påsarna så jag passade på att ta med mig båda hem för att göra klart dom själv.
Min första tanke var att helt enkelt sy till ett par helt stängda påsar men efter lite googlande efter inspiration bestämde jag mig för lite sötare öppningsbara påsar. Jag hittade också Alicia Sivert som visade hur man broderade fina lavdelkvistar så jag bestämde mig för att utvidga mina brodyrkunskaper lite och gjorde liknande påsar som hon gjort. Mitt garn räckte inte till likadana påsar så det fick bli två olika varianter med lite olika färger.
Själva brodyren kändes lätt och när jag gjorde den kändes det som om det gick snabbt men helt plötsligt var klockan läggdags så det tog nog längre tid än jag trodde men väldigt terapeutiskt. När jag har gjort korsstygn förut har jag aldrig gillat att använda en brodybåge men för den här typen av brodyr var det perfekt.
Jag blandande lavendeln med ris för att hjälpa till att hålla lavendeln torr men också för att dryga ut mängden som behövdes till påsarna. Min burk med lavendel räckte till 6 påsar så jag tänker att jag sparar den sista till nästa års skörd.
För den som är uppmärksam kan man också se att jag sydde ihop en upp och ner, men den fungerar ju lika bra ändå.
